Den nya sjötrafiklagen

DEN NYA SJÖTRAFIKLAGEN

Den nya sjötrafiklagen träder i kraft den 1 juni 2020. Lagen samlar reglerna för vattentrafik för båtfolk. Syftet med den nya lagen är att öka säkerheten för vattentrafik och ansvarsfullt båtliv.

Du kan hitta ett omfattande lagpaket på Traficoms webbsidor: traficom.fi/sv/sjotrafiklagen2020

Lag i original: finlex.fi/sv/laki/alkup/2019/20190782


Motion ombord

MOTION OMBORD

Båtsport är mångsidig fritidssysselsättning som inte begränsar sig till enbart aktiviteter på havet. Det finns möjligheter till jogging- eller promenadturer på naturstigar, man kan simma i havet eller i sjön. Ofta erbjuder hamnarna motionsredskap för att bygga upp konditionen till sina gäster.

SBF vill uppmuntra alla att vara aktiva, såväl i den egna klubben som under sommarseglatsen, naturligtvis också under hela året.

Visste du att det är möjligt att i hamnen eller ombord, göra mångsidiga övningar?

SBF hade sommaren 2016 en motionskampanj med många träningstips som du kan göra när och varsomhelst. Du kan kolla in alla videor här.


Båtliv och miljön

Den miljömedvetna båtfararen

Skärgårds- och insjömiljön är sårbar. Varje båtfarare kan bidra till att båtsporten lämnar minsta möjliga spår i naturen. Visserligen är denna påverkan minimal då den jämförs med industrins, jordbrukets eller samhällenas miljöpåverkan. Säsongen är kort och den koncentreras till avgränsade områden, varför påverkan lokalt kan vara betydande.

De beslut som båtfolket gör är viktiga för miljön. Det är inte likgiltigt vart toalett- och annat avfall tar vägen, hur service på båtar och utrustning sker och hur man rör sig på sjön. Vi skall röra oss i naturen på dess egna villkor, vi skall undvika att belasta vattendragen mer än nödvändigt.

Beställ instruktionsboken om att klara sig utan giftfärger (Slipp havstulpaner utan giftfärg)

Tukes har gjort en ny och nyttig instruktionsbok,   Slipp havstulpaner utan giftfärg, som informerar om giftfärger och om användarnas skyldigheter och ansvar. Dessutom informerar den om alternativ till bottenmålning med giftfärger. Boken ger många goda skäl för att helt avstå från giftfärger.

Föreningarna kan utan kostnad beställa instruktionsboken för sitt eget och medlemmarnas behov direkt av  överinspektör Oskari Hänninen på Tukes:  oskari.hanninen(at)tukes.fi. Meddela beställt antal och postadress.

Håll Skärgården Ren

Segling och Båtsport i Finland och samarbetspartnern Håll Skärgården Ren (HSR) erbjuder båtfararen omfattande miljötips. HSR samlar in information om aktuella trender och spörsmål som t.ex. användandet av bottenfärger för att förhindra påväxt av vattenlevande organismer, samt hur man undviker att ytterligare göda vattnet. Du kan läsa mera här.

Klubbarna rekommenderas att anta HSR:s Sälle Hamnprogram, medlemmarna uppmanas att bli personmedlemmar i HSR. Likaså uppmanas medlemmarna att hantera sitt avfall på rätt sätt och klubbarna uppmanas att fästa uppmärksamhet vid, speciellt behandlingen av farligt avfall, i sina hem- och skärgårdshamnar.

Sugtömning

Utsläpp av toalettavfall är förbjuden i Finland. Alla båtar som har vattentoalett skall också ha septiktank med sugtömning.

Töm alltid septiktanken i en tömningsstation. HSR upprätthåller på sina hemsidor en lista över sugtömnings stationer.

Listan baserar sig på hamnarnas egna anmälningar. www.hallskargardenren.fi 


Flaggning

FLAGGNING

Den maritima flaggetiketten, dvs. hur flaggor och vimplar förs, baserar sig på internationell praxis och sjömanssed. Bruket av akterflagga är dessutom stadgat i både internationell och nationell lagstiftning. Läs mera här.

Kolla videorna nedan och gör gärna en länk till din klubbs hemsidor: Historik, Flaggkultur, De finländska båtflaggorna, Signalflaggor och flaggning över topp.

Som akterflagga kan föras antingen nationsflagga eller båtklubbflagga, vanligen kallad klubbflagga.
Dessa får enligt sjölagen föras då båten till över 60 % är i finländsk ägo. En medborgare i ett EU- eller ETA-land kan av trafik- och kommunikationsministeriet ansöka om rätt att föra nations- eller klubbflagga på sin båt som används och är registrerad i Finland.

Klubbflaggan har samma status som nationsflaggan och kan användas både i Finland och utomlands. Båtklubben ger båtarna, som finns i dess register och som besiktigas årligen, rätten att använda flagga. En båt får registreras endast i en klubbs register och använda bara den klubbens flagga även om ägaren skulle vara medlem i flera klubbar.

Klubbflagga får användas då en medlem i klubben är ombord. Den får inte användas då båten används kommersiellt eller t.ex. är uthyrd. Då klubbflagga inte får användas används nationsflagga. Klubbens vimpel får användas också i dessa fall. Föreningarna på Åland har rätt att använda en båtflagga som baserar sig på den åländska flaggan och som är godkänd av landskapsstyrelsen.

Då båten är i trafik förs akterflagga oberoende av tid på dygnet. På öppet hav kan den halas ifall andra båtar inte är inom synhåll. På bemannad båt i hamn hissas flaggan kl. 08:00 och firas vid solnedgången, dock senast 21:00. På midsommarafton får flaggan vara uppe hela natten.

Att använda t.ex. reklamflagga, sjörövarflagga eller t.ex. en Euroflagga som akterflagga är tecken på dåligt sjömanskap.

På en bemannad båt signalerar vimplarna skepparens medlemskap, examina och intressen. På en obemannad båt förs ägarens eller innehavarens, inte besättningens, vimplar.

Vimplarna hissas i styrbords saling. Om där redan hissats en artighetsflagg flyttas vimplarna till babord, som annars är reserverad för signalflaggor. Motorbåt, som inte har salningar, kan föra en vimpel i masten eller flaggmast på kajuttaket.

Samtidigt förs maximalt tre vimplar. Vimplarna hissas så, att den värdefullaste är överst. Rangordningen är följande:
– officiella vimplar härledda ur klubbens flagga
– examens- och kompetensvimplar utgivna av nationella organisationer och vimplar som anger medlemskap i nationella föreningar
– alla övriga vimplar

För att påvisa medlemskap kan man föra också andra än den klubbens vimpel som båten är inskriven i, eller f.d. båtförbundets klubbvimpel. För varje ”vimpelkategori” kan användas bara en vimpel, t.ex. förs inte samtidigt vicekommodors- och båtägarvimpel eller kust- och skärgårdsskepparvimpel.

Klubbens hedersmedlems och tävlingskommitténs flaggor är, trots namnet vimplar, varför de inte förs som akterflagga. Reklamflagga förs i hamn i förstaget och under segling i babords salning. Övriga flaggor, som t.ex. hör ihop med ett aktuellt evenemang, förs inte tillsammans med övriga vimplar utan i babords salning. Sjörövarflagga skall inte föras.

Vid segling på andra länders territorialvatten är det gott sjömanskap att föra respektive lands handelsflagga i miniatyr i styrbords salning. På motorbåt kan flaggan föras i befintlig mast. Vimplarna flyttas då till babords salning. Bara en artighetsflagga åt gången kan föras.

Artighetsflaggan hissas och halas samtidigt som akterflaggan. Utomlands byts artighetsflagga då man överskrider gränsen mellan länderna. På öppet hav förs normalt inte akterflagga.

Då man seglar under främmande lands flagga, t.ex. med hyresbåt, kan en finländare visa sin nationalitet genom att hissa Finlands flagga i babords salning. Förordningen förbjuder användning av klubbflagga för detta ändamål. Också dessa flaggor förs bara då akterflaggan är hissad.

En finländsk båt, på finländskt territorialvatten, med en utlänning ombord, kan av artighetsskäl föra gästens nationsflagga under babord salning. Inga andra flaggor eller vimplar förs under samma salning. Denna flagga hissas efter akterflaggan och halas före denna.


Hamnar

HAMNAR

RÖSTA PÅ ÅRETS BÄSTA GÄSTHAMN!

satamassa.fi

HAMNAR

I Finland är utbudet på båthamnar stort, det finns ett hundratal hamnar längs vår kust och på våra insjöar. Hamnarna delas upp i fyra kategorier:

Hemmahamn långtidsförvaring av båtar. De har inte nödvändigtvis ett tjänsteutbud för besökande båtfarare.
Besökshamn erbjuder service. Denna grupp hamnar utgör inte ett rangordnat system utan namnet återspeglar deras natur och uppgifter.
Gästhamn är en full servicehamn. I de övriga varierar servicenivån enligt vad respektive hamn har för målsättning.
Nödhamn en hamn dit man söker sig då man behöver skydd eller assistans. Bland nödhamnar finns hamnar, som normalt inte får besökas. Första hjälpen och hjälp med reparationer kan fås i vissa fall.

Klassificeringen av hamnarna baserar sig på tjänsteutbud; målsättningen är inte att rangordna dem.

HAMNAR I FINLAND:

• Serviceutbudet i hamnarna längs kusten och i skärgården
• Hamnarna i Saimenområdet
• Solrutten i kvarken området

PORTMATE Portmate portal är en källa till information för båtfolk som vill veta mer om båtlivsäkerhet och resurseffektivitet i båtshamnar

RÖSTA PÅ ÅRETS BÄSTA GÄSTHAMN!

Du kan varje år rösta på årets bästa gästhamn, adressen är satamassa.fi. Genom att rösta kan du uppmuntra de officiella gästhamnarna att öka sitt serviceutbud.
Du kan rösta på någon av de hamnar du besökt under sommaren. Varje röst en hamn får delas med antalet anmälda hamnbesök. På det sättet kan också mindre hamnar eller de som ligger avskilt lyckas i röstningen.

Det är Finlands Mässa och Segling och Båtsport i Finland r.f. som tillsammans arrangerar röstningen. De vinnande hamnarna får en gemensam mässavdelning och ett penningpris på 5,000 €, vilket är avsett att utveckla deras verksamhet.  Gästhamnskommittén inom SBF delar dessutom ut årets hedersomnämnanden. Vinnarna kungörs under Vene-Båt mässan.


Besiktningen

BESIKTNINGEN

Med en besiktigad båt rör du dig tryggt på sjön och kan njuta av gemensam samvaro.

Grundbesiktningen görs vart femte år samt då båten bytt ägare eller registreringsförening, eller om båten har skadats/efter skadereparation. Föreningen kan också grundbesiktiga båten alltid då det anses finnas skäl till det. Grundbesiktningen görs i två skeden, först en skrovbesiktning när båten står på land och en annan när båten ligger i vattnet, klar för segling.

I skrovbesiktningen granskas båtens skrov, styrapparater, kraftöverföring, mast och skrovgenomföringar utifrån. Inombords besiktas motsvarande föremål samt motorn.

Årsbesiktningen görs varje år då båten är segelfärdig. Då besiktas all utrustning och apparatur som påverkar säkerheten. Båtar besiktas enligt konstruktion, utrustning och seglingsområde i fyra olika klasser.

Besiktningen utförs av legitimerade besiktare. Båten kan besiktas av besiktare på annan klubb. I det fallet är båtägaren ålagd att föra in besiktningsprotokollen i den egna klubbens register.
Det är alltså enklare att vara i kontakt med den egna klubben då båten skall besiktas.

Vill du bli besiktare?
SBF utbildar besiktningsmän och beviljar besiktningstillstånd, uppehåller besiktningsregistret och producerar besiktningsmaterial. Klubbarnas besiktare utför båtbesiktningen. Om du är intresserad att utbilda dig till besiktare läs mera här.

När du förbereder din båt för besiktningen, kan du få uppgifter om de olika besiktningsklassernas fordringar här (besiktningslista).
Årsbesiktningslistan för 2020 finns HÄR. 

BESIKTNINGSKLASSERNA

Båtarna besiktigas i följande klasser på basen av deras konstruktion, utrustning och seglationsområde:

Besiktningsklass 1: Öppet hav

Båtar som lämpar sig för färder på öppet hav och som kan vara självförsör­jande i behövlig omfattning. Seglationsområdet omfattar Östersjön och dess vikar, Nordsjön, Norska kusten och kusten vid Kola halvön, Brittiska öarna, Biscaya, Spaniens och Portugals kustområden samt Medelhavet (Europas kustvatten och Medelhavet).

Segelbåtar

Båtarna är avsedda för långa färder på öppet hav.

Båten bör tåla överbrytande sjö och vara självrätande också från stora lutningar, med undantag av fler­skrovs båtar. Skrovet, däcket och kajutan bör inklusive öppningar och luckor utgöra en tillräckligt vattentät helhet. Ingången från det öppna utrymmet till kajutan bör kunna tillslutas vid däckets nivå, och alla luckor bör fästas så att de hålls kvar i båten också om båten går runt. Alla öppningar bör vid behov kunna stängas. Sittbrunnen bör vara snabbt självlänsande och självlänsen fri och tillräckligt stort dimen­sionerad.

Motorbåtar

Båtarna är avsedda för långa färder på öppet hav. Båten bör vara täckt, kraftigt byggd och vattentät, och dess konstruktioner bör tåla överbrytande sjö. Båten bör tåla också stora lutningar. Ingångar och dörrar från däck till kajutorna bör kunna stängas vat­tentätt, och tröskelhöjden bör vara minst 200 mm. Brädgångar bör vara försedda med spygatt. Ventila­tions- och andra öppningar i bordläggningen, med undantag av avgasröret, bör kunna stängas vattentätt, och luftintagen bör vara konstruerade så att vatten inte kan tränga in. Båten bör vara försedd med en motor på minst 35 kW, och denna får inte vara en utombordsmotor. Det bör finnas reservutgångar från de inre utrymmena.

Besiktningsklass 2: Kusten

Båtar som till sin konstruktion och sitt skick lämpar sig för färder på havet i närheten av kusten och som kan vara självförsörjande i behövlig omfattning. Seglationsområdet omfattar Bottenviken, Bottenhavets kuster och Finska viken, under gynnsamma förhållanden norra Östersjön väster om linjen Hangö-Gotland, Rigabukten, östra och södra Östersjöns kust samt södra Östersjön väster om linjen Öland-Bornholm-Rügen.

Segelbåtar

Båtarna är avsedda för färder på hav i närheten av kusten.

Båten bör vara självrätande med undantag av flerskrovs båtar, och måttligt vattentät. Ingången från kaju­tan till öppet utrymme bör kunna stängas stänkvattentätt vid däckets nivå. Ventila­tions- och andra öppningar bör placeras på en skyddad plats och bör genom sin konstruktion förhindra att vatten tränger in i båten. Sittbrunnen bör vara snabbt självlänsande och självlänsen tillräckligt stort dimensione­rad.

Motorbåtar

Båten bör vara täckt, kraftigt byggd och vattentät. Ingångar och dörrar från däck till kajutorna bör kunna tillslutas måttligt vattentätt. Brädgångar bör vara försedda med spygatt. Ventilations- och andra öppningar i skrovet bör ligga akter om halva längden och till sin konstruktion sådana att vatten inte kan tränga in ens vid stora lutningar. Luftintagen bör vara så konstruerade att vatten inte kan tränga in. Genomföringarna av styrkabel och slangar till utombordsmotor bör vara täta. Det bör finnas reservut­gångar från de inre utrymmena. Tröskelhöjden bör vara minst 150 mm.

Besiktningsklass 3: Skärgård

Båtar som till sin konstruktion och sitt skick lämpar sig för färder i skärgården och på insjöarna. Seglationsområdet omfattar Finlands kuster och insjöar, Finska vikens innersta del till Viborg och Saima kanal, samt under gynnsamma förhållanden Ålands hav, Kvarken och sträckan Helsingfors-Tallinn samt Finska vikens södra kust samt Svenska ostkusten.

Segelbåtar

Båtarna är avsedda för skärgårdsförhållanden och för insjöarna.

Båtens konstruktioner bör vara så utförda att de inte medför fara för att båten skall sjunka. Sittbrunnen behöver inte vara självlänsande, men det rekommenderas.

Motorbåtar

Båten bör till sin konstruktion vara avsedd för bruk i skärgården och försedd med kajuta eller hardtop, och man bör kunna övernatta i den. Ha en minsta längd på 5 meter och en motorstyrka på minst 35 kW (50hkr). Övernattningsutrymmena bör kunna tillslutas regn- eller stänkvattentätt med kapell eller på något annat sätt. Ventilations- och andra öppningar i skrovet bör ligga akter om halva längden och så placerade att vatten inte kan tränga in. Motorbrunnen för utombordsmotorn bör till sin kon­struktion vara sådan att vatten inte den vägen kan tränga in. Kabel- och slanggenomföringarna bör vara täta. Gäller även öppna ribbåtar.

Besiktningsklass 4: Skyddade vatten

Båtar som är konstruerade för skyddade vatten, samt båtar som deltar i bevakade seglingstävlingar.

Segelbåtar

Båtarna är avsedda för skyddade vatten eller båtevenemang, t.ex. bankappseglingar, där det finns konti­nuerlig övervakning och räddningsberedskap.

Motorbåtar

Båten bör till sin konstruktion vara avsedd för bruk i skärgården, och motorinstallationen bör vara säker. Båten kan vara en hardtop-, vindrute- eller öppen båt.